tisdag 22 augusti 2017

#364: Elskrot

Allt fler av loppen jag springer har gått över till engångschip för tidtagningen. I lördags kom jag hem med ännu ett från Midnattsloppet. Det riktiga nu borde vara att hantera det som elskrot, även om elektroniken är innesluten i ett rejält stycke plast. Jag har några stycken sparade sedan tidigare som får följa med vid nästa besök på en återvinningscentral.

Fem engångschip som tjänat sitt syfte och nu enbart utgör en miljöfara.



#363: Nästa mil premiär i Premiärmilen?

Normalt springer jag tiokilometerslopp flera gånger varje år, vilket gjort det till min vanligaste tävlingsdistans. I år ser det ut som att Midnattsloppet i lördags blir enda milen. Det betyder också att 41:57 blir mitt blygsamma årsbästa.

Nu öppnade precis anmälan till Premiärmilen, ett lopp som jag aldrig tidigare sprungit och som intresserat mig föga. I mars ligger det ofta snö och is kvar, vilket jag inte tycker uppmuntrar till att springa så fort jag kan. Men så fungerar Premiärmilen som seedningslopp till Stockholm Marathon, vilket ställer saken i ett annat läge.

Årets maratonprestationer har hittills inte pekat mot att jag ska få stanna i min vanliga startgrupp i Stockholm Marathon nästa år. Återstår förstås Berlin, men det känns nästan rimligare att en hyfsad tid i Premiärmilen skulle kunna fixa saken.

söndag 20 augusti 2017

#362: Midnattsloppet relived

Det är sjävklart blandade känslor efter att ha sprungit Midnattsloppet på 41:57. Det är min sämsta tid på Midnattsloppet sedan 2010 och exakt samma tid som 2009. Det är bara att acceptera att antingen åldern eller bristande träning på grund av knäskadan tog ut sin rätt.

Så här såg det ut, med hög puls upp mot Mosebacke och allt:


#361: Mitt resultat i Midnattsloppet

Man kan säga att jag sprang över min förmåga, samtidigt som min förmåga just nu inte är särskilt hög. Att sluttiden blev 41:57 överträffade i vilket fall mina förväntningar. Det är tråkigt att det är mitt sämsta resultat på milen på flera år, men jag är glad att jag kunde springa hela vägen och göra en blygsam spurt på slutet.


fredag 18 augusti 2017

#360: Istället för startlappsuthämtning

För första gången har jag låtit någon annan hämta ut det jag behöver till start i ett lopp. I fjorton år har jag vid mer än hundra tillfällen skött detta själv. Så här kvällen innan Midnattsloppet har jag fortfarande inte sett tröjan och tidtagningschippet, men det finns ju tid att fixa detta imorgon eftersom jag startar först 21:20.

torsdag 17 augusti 2017

#359: La Rambla

För mindre än tre år sedan bodde vi bara två kvarter från den del av Ramblan där en skåpbil tidigare idag körde ihjäl och skadade mängder av människor. Det här var vår del av stan, där vi gick till och från skolan, rastade hunden, joggade tidigt på morgonen, gick ner mot stranden ännu en solig dag eller hem från någon bar en trevlig kväll. Det känns på vissa sätt fortfarande som hemma. Ikväll kan jag inte känna något annat än sorg.

På denna plats korsade vi Ramblan flera gånger varje dag i fyra månader.

onsdag 16 augusti 2017

#358: Gubbstopp

Jag träffade en tjej på jobbet som berättade att hon hade sprungit Jämtlandstriangeln. När jag själv gick Jämtlandstriangeln för två år sedan såg jag andra som sprang och lekte då själv med tanken. Dock visade det sig att den här tjejen sprang allt på en dag. Det kan jag inte tänka mig. Jag skulle mer än gärna stanna på fjällstationerna längs vägen igen. Japp, jag låter verkligen som en gubbe.

Jämtlandstriangeln 2015. En gubbe som står och någon annan som springer.