måndag 22 mars 2010

230

Att inte ha ett arbete att gå till kan betyda underverk för löpningen. Det betyder också att jag utan problem kan åka till djursjukhuset med hunden, vara med henne vid nedsövning och vänta till att hon vaknar igen efter operation. Hemma igen efter nästan sex timmar har jag inte förlorat en krona i inkomst.

Jag har inte kunnat springa heller, men jag hann besöka Bagarmossens bibliotek medan jag väntade på att få tillbaka hunden. Där letade jag upp tidningen Vi läser och bläddrade fram till en artikel skriven av Johanna L från Bokhora.

Johanna, som själv både springer och skriver, har intervjuat tre springande svenska författare (Gunnar Ardelius, Torbjörn Flygt och Denise Rudberg) som redogör för hur de använder löpningen i sitt litterära skapande. Det är lite kortfattat (köp inte tidningen enbart av detta skäl), men det är trevlig läsning för den som är intresserad.

Sedan hann jag nästan läsa en artikel i Svenskan om hur man inte kommer att kunna springa i Hagaparken så som vi gjorde i lördags. Mellan raderna kan man läsa att man ska vara glad att man även i fortsättningen kommer att kunna springa i Hagaparken (minus 8 hektar) – och så nära!

4 kommentarer:

  1. Kronprinsessjävel! Men man kan ju trösta sig med att Haga slott kommer att bli som ett hägn på zoo; det kommer att stå tyskar med kikare runt hela stängslet. Ha!

    SvaraRadera
  2. På vilken stavelse lägger du betoningen i det första ordet?

    SvaraRadera
  3. Ni två är roliga, tycker jag!

    SvaraRadera
  4. "Sess", jag är väl ingen arbetare heller!

    SvaraRadera