2

Morgonrutinerna sitter inte riktigt som de ska. Jag vaknar tidigt, men kommer iväg sent. I morse fick jag till och med återvända hem innan jag nått tunnelbanan. Med bara en halvtimme kvar till start kändes det onödigt. Hela veckan har jag tänkt att jag behöver köpa ett nytt MTA-kort på fredag morgon, men så glömde jag ändå att ta med pengar.

Jag ställde mig i startledet precis lagom till nationalsången. Vilka fem som vann startplatser till nästa års NYC Marathon skulle meddelas innan loppet, så det hade jag missat. Jag var tvungen att springa mina fem engelska mil innan besked.

Planen var att ta det lugnt, och att känna på maratempot kändes som en god idé. Tyvärr hade jag lite svårt att hålla tillbaka, för 7 minuter per engelsk mil kommer inte att vara mitt maratempo på söndag. Det kändes ändå lagom för dagen, så jag lubbade vidare och ökade en aning. Mina mellantider blev 6:54, 6:42, 6:54, 6:45 och 6:29 eftersom jag inte kunde hålla mig ifrån en liten spurt.

Efteråt stod jag och väntade på resultatlistor till ingen nytta. Jag hann börja frysa också. Men jag hade sällskap av en äldre man som var trevlig att prata med. Han hade skjutit upp sitt maratondeltagande till nästa år, men i dagens lopp blev han tvåa i sin åldersgrupp. Jag gratulerade honom till den lilla glasplaketten, och när vi skildes åt ropade han Spend a lot of money here! We need it!

Se upp för Peter i New York City Marathon 2011!

Efter att ha varit hemma och duschat blev det en ny tur till Paragon Sports för lunch och sedan ännu en tur till mässan.

---

Uppdatering: Bilder från loppet!